Magnus Uggla:Faderskapet

Hon ringde en dag och sa,
att jag var far till hennes barn,
hon sa jag var den enda,
som kunde va barnets far.
Jag försökte få bruden att gå med på abort,
men det var det inget på,
att jag skulle bli farsa det måste jag förstå,
fast jag bara va sjutton år.
Jag gick till sjukan och gav dom mitt prov,
och gick hem och vänta på svar,
på det svaret som redan var givet,
att det var jag som var barnets far.
När ungen kom sa alla,
det är pappa upp i dan,
det kunde ni ju alla se,
det gick ju inte att ta fel.
Snälla ni måste hjälpa mej,
hur ska jag klara det,
jag som inte tjänar en spänn,
hur fan ska jag fixa det.
Men så va det nåt fel på blodet,
jag fick göra om det jävla provet,
men det var fel igen och sen hände ingenting,
men så en dag kom ett brev på posten.
Ett sånt där stort brunt kuvert,
ett brev med en konstig ramsa som löd ungefär så här:
"Som far till barnet är ni helt utesluten,
därför fritas ni nu genast ifrån faderskapsärendet"