Magnus Uggla:Mälarö Kyrka

Det strömmar skön musik från en Mälarökyrka
en pojke spelar Bach en kväll när inte nån hör på
Och orgeln är hans liv och musiken hans styrka
han önskar att bli kantor, vill i pappas fotspår gå.

När alla människor sover i gård och i stuga
då klär han upp sig söndagsfin som mången gång förrut.
I sommarkvällens stillhet han spelar en fuga
till sist det bästa som han vet; en Beatles tonar ut.

Om kyrkan en gång blir hans, hur härligt ändå
när poptoner ljuda en församling hör på.
Hans rena toner klara, hans trogna lyssnarskara
som hör det underbara kan musik förstå

De få ackord han kan blir musik i hans kyrka
där pappa spelar upp till bröllop, påsk och till advent.
Han drömmer om en kör, om en egen vars kyrka
ska få hans toner upp så högt som aldrig förr har hänt.

Då vill han att dom kommer från gård och från stuga
då ska han spela upp för dem på nytt sin kvällskonsert.
Då börjar han med Beatles och slutar med fuga
— och alla ska då tycka båda lika vackra är.

När kyrkan en gång blir hans, hur härligt ändå
när poptoner ljuda en församling hör på
hans rena toner klara, hans trogna lyssnarskara
som hör det underbara kan musik förstå

Då vill han att dom kommer från gård och från stuga
då ska han spela upp för dem på nytt sin kvällskonsert.
Då börjar han med Beatles och slutar med fuga
och alla ska då tycka båda lika vackra är